Sitter och funderar över det gångna året, som man alltid gör när det närmar sig nyårsafton. Och jag har kommit fram till att trots att det varit ett väldigt turbulent år med en hel del snedsteg så känns det ändå som att året varit ganska bra. Mitt allra bästa minne är självklart när jag och Leo flyttade ihop. Sen finns det några fler guldklimpar, Ölandsresan, mammas bröllop, Idas bröllop, Blodomloppet, Topploppet, Tömilen, Leo när han åkte Öppetspår, syster fyllde 20. Ja listan kan bli jättelång. Men jag håller mig till de som ligger mig varmast om hjärtat och jag väljer att lämna de negativa stunderna bakom mig.Varför lägga ned energi på saker som skrämt en, skadat en, eller gjort en ledsen? Som operationen.
2012 kommer att bli ett bra år. Jag och Leo har snart varit ihop i två år, jag har fått ett nytt jobb och det känns som att en del saker börjar falla på plats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar