1,5 år med Leo idag. Vart har tiden tagit vägen? Känns som att vi nyss lärde känna varann (vi lär fortfarande känna varann), och nu bor vi ihop! Min kärlek är djupare än någonsin, och det känns lite skrämmande hur otroligt beroende man blir av en annan människa. Jag som brukade vara så självständig, men jag önskar inte mitt gamla liv tillbaka. Leo är mitt liv, min framtid och jag kan inte önska mig något mer.
En gång i tiden trodde jag aldrig att jag skulle hitta "den rätta". Men kanske Leo är någonstans i närheten i alla fall? Jag älskar honom i alla fall otroligt mycket, och han får mig att skratta VARJE dag. Oavsett hur sur eller ledsen jag kan vara så får han mig alltid att le.
Amor Vincit Omnia (Kärleken övervinner allt).
Jag är lycklig med dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar