Framtidstankar...

Idag har de allra flesta fått veta om de kommit in på de skolor och utbildningar som de sökt. Det får mig att fundera över min egen framtid. Vad vill jag med mitt liv? Jag vet inte! Jag har försökt lista ut detta sen jag tog studenten, försökt hitta utbildningar som passar mig. När jag väl gjorde det så fick rädsla mig att inte våga ta steget, och det är något jag ångrar massor varje dag. Nu är det inte lika lätt för mig längre. Jag har mycket att ta i tanke. Jag är inte ensam längre. Jag är kraftigt begränsad. Vad borde jag göra med mitt liv? De enda utbildningar som tilltalar mig är inte tillgängliga för mig, de ligger helt enkelt för långt bort. Lika så de jobb som de skulle ge mig. 
Jag är villig att offra det. För ett liv med dig. Vad som helst för dig. När som helst. Till vilket pris som helst!


Fast jag står fortfarande här och trampar, jag har bara bytt stad. Men min situation är densamme. Inget jobb, ingen framtidsutsikt. Ingen aning om vilken väg jag kan gå. Hopplöst.